Religionen och varulogiken

Den som har besökt Palestina och staten Israel lär ha gjort många reflektioner över det komplex av sociala (makt)relationer som framträder på platsen. Vare sig det är den brutala ojämlikhet mellan Israels ”sida” och Västbanken som både symboliskt och konkret visar sig i skillnaderna på infrastruktur och inte minst det faktum att en stor mur går igenom Betlehem, de 18-åriga barn som går runt på Jerusalems gator med både en fjällrävenryggsäck på ryggen och ett automatvapen på axeln eller de judiska tiggarna i Jerusalem vars fattigdom gör sig påmind på gatorna på väg till den Västra muren.

Utöver ockupationen, militarismen och de djupa ojämlikheterna som ständigt görs sig påminda i det rum som är Israel-Palestina är det svårt att undgå den enorma religiösa turism som dominerar det heliga landet. Både kristna turister och pilgrimer reser ner i mängder till Jerusalem och städer som Betlehem, Nazareth, Galileen osv. I Jerusalem finns en tydlig judisk turism och förmodligen skulle vi – om det geopolitiska läget var annorlunda – även kunna föreställa oss en stor andel muslimer besöka staden som resande konsumenter – likt situationen idag är i Mecka och Medina.

Kors, böneband, davidsstjärnor och kippor överflödar gatorna och säljs till besökare och pilgrimer som enkla turistvaror, ofta av samma försäljare. Exempelvis kan en kristen arab sälja kors, palestinaflaggor och IDF-tröjor – ett utbud för alla typer av resande konsumenter. Turism som fenomen är i sig en obehaglig företeelse. En av de äckliga former av kapitalistisk varulogik där själva besöket, det rumsliga varandet, görs till en konsumerande handling och platsen – där vi bor, äter, älskar – blir en vara. Vad som var speciellt intressant var att även det religiösa livet, det som skulle kunna tänka sig vara en sista bastion mot kapitalismens ”värdslighet”, inordnas under samma frånstötande varulogik.

Under ett besök i två olika turistbutiker, en kristen och en judisk, var det tydligt att deras religiösa symboler och berättelser hade gjorts till föremål med avsikt att säljas – men likväl fanns en förhoppning hos försäljarna att symboliken och berättelserna trots detta skulle kunna hållas intakta. Visst var de varor men de var inte vilka varor som helst – de var varor riktade åt det allra heligaste. Eller som en försäljare sa: ”Många butiker säljer saker som har med oss människor att göra – jag ville ha en där allt som säljs handlar om Honom.” Och jag tror att denna ambition var ärlig.

Vi har därmed att göra med en helt annan logik än föreställningen om det religiösa som ett lurendrejeri – med syftet att tillskansa sig själv resurser på andra, lättlurades bekostnad. Det är inte heller den typ av hyperkapitalistisk religion som i fallet scientologi eller New Age vars hela innehåll är producerat som om det vore industri med syfte är att producera andlighet – en andlighetsautomat. Inte heller har vi att göra med amerikanska televangelists som berikar sig genom att lova frälsning i utbyte mot pengar – inte helt olikt protestantismens, ganska orättvisa, anklagelse mot katolicismen under 1500-talet. Snarare än att avfärda det andliga religiösa livet som enkel charlataneri tvingas vi konfronteras med den bittra än mer obehagliga sanningen: Det går inte att undkomma varulogiken. Religion är en vara eftersom den tar plats idag genom kapitalismen. Liksom konst, jordbruk, politik, kärlek etc. ställs också religionen under varans välde.

Den ungerska kommunisten och självbetitlade marxisten György Lukács beskriver i sin essä Reifikationen och proletariatets medvetande, publicerad i samlingen Historia och klassmedvetande, kapitalismen som en varustruktur där relationerna mellan människor får en ”spöklik föremålslighet”. Redan Marx använder sig av begreppet fetischism – ett begrepp han tar från den dåvarande antropologin, vilket i sin tur är en förlaga till dagens religionsvetenskap, där varan antar formen av en fetisch, d.v.s. ett föremål som antas inneha magiska krafter – för att beskriva den makt varurelationerna har över oss som människor trots att de i grunden är uttryck för mänskliga relationer.

Lukács utvecklar denna tanke till att inte enbart handla om de specifika ting vi köper och säljer på en marknad i staden. Varans makt över oss visar sig inte enbart i vissa situationer – i de konkreta händelserna av lönearbete eller konsumtion på ett handelsstråk – utan har i den moderna kapitalismen blivit en total struktur som dominerar hela vår mänskliga tillvaro. Med hans begrepp förtingligande (av någon anledning översatt i svenskan till det mer svårlästa reifikation från engelskan) vill han påvisa att alla våra sociala relationer framträder som ting och framförallt att stor del av vår producerande aktivitet – i lönearbetet – har gjorts till en abstrakt kapitalistisk kategori, arbetskraft (värt att påpeka är att Lukács gör denna observation innan Marx manuskript om alienationsbegreppet har blivit kända för allmänheten).

Därmed blir människan en delad varelse – mellan sig själv och sin arbetskraft som kan köpas och säljas (vi kan ifrågasätta vad detta sig själv egentligen skulle innebära). Det visar sig i de mer banala exemplen – som i att aktiviteter som människor alltid har gjort som att städa, laga mat, resa etc. görs till lönearbeten genom RUT-tjänster, restauranger, Uber-chaufförer. Men det visar sig även i de mest brutala – som i exemplen prostitution eller surrogatmödraskap där – först och främst kvinnors – kroppar, sexualitet och reproduktiva organ blir produkter på en marknad och som idag har blivit en multinationell industri vars avskaffande skulle ha märkbara konsekvenser på den globala tillväxten.

Samma delning och interna motsägelse som framträder i de tidigare exemplen uppenbarar sig även i religionen. Den religiösa försäljaren som ville ha en butik där allt skulle handla om Honom är i slutändan bara en följdriktig konsekvens av kapitalismens logik. Inte ens Gud själv kan motstå att underställas varustrukturen. Marx dragning till de religionsvetenskapliga begreppen är helt rimlig i och med att vi har att göra med en varuteologi där Skaparen till slut har mött sin överman – det omänskliga kapitalet.

En undersökning jag ämnar fortsätta är just vad som händer när kapitalismen och (post)moderniteten abrupt förändrar det religiösa och teologiska livets förutsättningar. Vad händer när Gud inte är död utan – vilket är långt mer förnedrande – levande men utan absolut suveränitet? Vilka begär skapar det? Vilka försök att befria Gud från sina bojor görs möjliga? Dessa är frågor som tåls att vidare undersökas.

2 reaktioner på ”Religionen och varulogiken

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s