Kort om sekularisering och church shopping

Detta är en fortsättning på det tidigare inlägget Religionen och varulogiken.

I humaniora och samhällsvetenskaplig forskning har den s.k. sekulariseringsteorin eller sekulariseringstesen historiskt innehaft en hegemonisk ställning. Från 1800-talet och långt sent inne i 1900-talet har intellektuella föreställt sig att modernisering – som den traditionellt har förståtts bl.a. i termer av den moderna vetenskapen, teknisk och kommunikativ utveckling, ökat ekonomiskt välstånd i och med industrialiseringen etc. – nästintill lagmässigt leder till att religion och de religiösa institutionerna förlorar inflytande och betydelse i samhället. Sociologen Max Weber presenterade denna tes som en avförtrollning av världen.

Idag har denna tes fallit under skarp kritik av samhällsteoretiker som Jürgen Habermas, Charles Taylor och Hans Joas och börjar allt mer betraktas som ohållbar. Samtidigt som vi definitivt kan tala om att gamla religiösa institutioner – framförallt de protestantiska statskyrkorna – har förlorat såväl politiskt, juridiskt och socialt inflytande har religion och religiösa rörelser kunnat både leva och växa i denna föreställda modernisering.

I Polen och Irland har katolicismen haft en stark politisk ställning. I USA är det religiösa livet långt mycket mer aktivt än i nästan något annat land i Europa. Från kolonialismen till idag har kristendom och Islam växt i Afrika och i kristendomens fall även i Sydamerika. Pingströrelsen har aldrig varit så stor som idag. Kommunistpartiet i Kina återupplivar den gamla konfucianismen – som tidigare avfärdades som vidskepelse – för att stärka sin politiska ställning etc. Exemplen är många på att religion fortfarande innehar en viktig ställning och roll i det offentliga livet.

Samtidigt har religionens position förändrats. Jag har tidigare diskuterat hur den kapitalistiska varulogiken ställer Gud under sig och därmed också försvagar hans position. Han är inte längre allsmäktig. Religionen idag lider till stor del av fragmentisering vilken också kännetecknar kapitalismen i stort. Fetischismen av varan – uppställandet av varulogiken som den absoluta makten – klär av tidigare storheter av sin totalitet och lägger dem under sig. Religion måste också finna sig i att vara en vara.

Ett av de mest tydliga exemplen på detta är fenomenet church shopping i USA. Det religiösa livet i USA har sedan landets grundande kännetecknats av pluralism och kreativitet – även fast denna pluralism utan problem har gått i hand med exkludering av religiösa minoriteter som katoliker, judar, muslimer etc. I ett land där de flesta städer och orter har ett flertal kyrkor innebär det att det finns en mängd olika församlingar att välja på. Church shopping syftar på hur framförallt kristna väljer kyrka utifrån ett konsumerande mönster.

I artikeln The 5 Rules of Church-Shopping In A New City på den kristna ungdomssidan Relevant Magazine ger författaren sina bästa tips när man ska välja kyrkor. Ett tips är att först och främst besöka kyrkor som stämmer överens med ens egen teologi men att man inte ska vara rädd för att experimentera och då och då under sin shoppingrunda kanske besöka nåt annorlunda eller ”try a different style one out of five times”.  Ett annat tips är att besöka ett flertal kyrkor ett flertal gånger eftersom man annars inte får en djup förståelse för församlingen. Artikeln speglar hur det religiösa livet görs till en konsumerande handling. Lustigt nog avslutas den med att författaren beskriver hur den efter dessa tips inte längre känner sig som en spion under besöken utan ”more like a tourist trying to soak up every experience that I can.”

Men varulogiken gäller dock inte enbart konsumenten som letar efter rätt produkt utan även församlingarna själva anpassar sig efter marknadslogiken. Religionssociologen Hans Joas talar om att amerikanska kyrkor utan problem delar ut frågeformulär för att ta reda på hur nöjda deras medlemmar är, att de investerar pengar i olika ”satsningar” och engagerar sig i frågor som är viktiga för medlemmarna. Enligt Hans Joas, som är tysk katolik, är detta även en lösning på vad han anser vara samfundens problem i Europa och att även de borde bli mer affärsmässiga i sitt förhållningssätt. Joas menar att detta är en naturlig hållning i ett kontingent och pluralistiskt samhälle.

Kapitalism leder inte med nödvändighet till religionsfrihet – vi har åtskilliga exempel på där detta inte stämmer – men dess makt har skapat helt nya möjligheter för religionen att existera och till viss del även öppnat upp för pluralism. Ironiskt verkar det som att sekulariseringen som många hävdade fördes med av kapitalismen snarare var en öppning för en massiv mångfald av religion och religiöst liv. Denna mångfald sker samtidigt i ett sammanhang där det religiösa, andligheten etc. underställs Kapitalet. Avförtrollningen av världen som Max Weber talade om var kanske inte så mycket en avförtrollning som en omförtrollning. Från det religiösa livet till varan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s