Att fylla avgrunden med konsumtion…

As the planet gets hotter and politics gets weirder, one of the best ways to observe how strange life on Earth is becoming is by looking at social media. Platforms such as Facebook and Instagram have come to be an integral part of the lives of billions of people across the world. But are they simply another source of information and entertainment, or a far more ominous symptom of capitalism’s excesses?

http://fillingthevoid.wtf/

Vi ger oss hän till saker som att tröstäta, konsumera, tråla tinder efter nästa chans till närhet, klicka på evigt upprepande mobilspel…

Petar in saker som stör hjärnans reflektioner och bedövar den jobbiga magkänslan. Sorterar saker på mobilen, skärmen eller skrivbordet för att ”fly från jobbet” eller är det också jobb? Vad är egentligen arbete idag? Skriva listor med viktiga saker? Träna och gå våra dagliga 10 000 steg så appen blir nöjd? Sova en hel natt? Var går egentligen gränserna mellan jobb och fritid?

Marcus Gilroy-Ware försöker i Filling The Void: Emotion, Capitalism and Social media bena ut varför vi håller på så här, pillar med våra mobiler och fyller våra liv med scrollande och mediaflöden.

Istället för vännner eller grannar blir man Medlemmar i en lokal facebook-grupp. Gemenskap kommodifieras ytterligare med kundklubbar och nätverksträffar. Allt enligt en modernt och ekonomiskt kodat språk. Varför ha hobbies när man kan vara medproducenter i en delningsekonomi? När jag var liten hade man förvisso varsin sparkcykel eller skateboard men man lånade av varandra. Idag hyrlånar man allt möjligt med mikrobetalningar. Och skall man köpa något finns det ju mikrolån för hyrköp också. Lånen är alltid där. Köp nu! Tänk inte på sen.

Men behöver vi verkligen böcker för att förstå det här? Sitter inte den här kunskapen redan i vårt hjärta och vår mage? Är inte avgrunden något konkret i våra liv? Lika närvarande som mobilens sirensång ur någon ficka eller det vita sockrets lockelse i varuautomaten på pendelperrongen.

I helgen var konferensen Marx 2019 och om jag har förståt det rätt såldes svenska översättningen av Aaron Bastanis bok ”Hel automatisk lyx kommunism” slut i något slags naiv bekräftelse av att allt inte står rätt till.

Jag må bara ha skummat lyxkommunismboken men den saknar (precis som Post-Kapitalism av Paul Mason) en karta över hur vi tar oss till denna visionära framtid präglad av rosa skimmrande sci-fi. Det är enklare att föreställa sig en rymdkommunism än vägen dit… och vad de alla har gemensamt av dessa utopiska kommunister är att det liksom hoppar över lite kämpigare steg nu, själva byggandet av vägen och hoppas på AI, teknikteleologi, överflöd och framförallt rymdgruvor. Varför alla tror på rymdgruvor är ett mysteri. Men de har väl alla sett The Expanse?

En ny slags socialdemokrati och postkolonial dröm om andra som jobbar där ute i åt oss, på någon meteor någonstans i rymdens tysta mörker, så vi kan gå här på Jorden och kontemplera kring mindfulness i någon park med kämpande växtlighet. Namaste.

Someone once said that it is easier to imagine the end of the world than to imagine the end of capitalism. We can now revise that and witness the attempt to imagine capitalism by way of imagining the end of the world.

Fredric Jameson

Vad vi har redan idag… den teknik som finns just nu, här och nu, skulle fungera alldeles utmärkt för att utplåna svält, sjukdomar, fattigdom och framförallt rikedomar och maktkoncentration. Och det är här vi måste ta våra stapplande steg. Tekniken vi har idag med mobiler och social media är direkta motståndare till jämlika samhällen. Det är medvetna strategier som gör oss till slavar. Shoshana Zuboff har spenderat tiotal år åt att följa den här utvecklingen i The Age of Surveillance Capitalism och försöker varna oss för vad som händer eller redan har hänt.

The industrial legacy of climate chaos fills us with dismay, remorse, and fear. As surveillance capitalism becomes the dominant form of information capitalism in our time, what fresh legacy of damage and regret will be mourned by future generations? By the time you read these words, the reach of this new form will have grown as more sectors, firms, startups, app developers, and investors mobilize around this one plausible version of information capitalism.

https://www.publicaffairsbooks.com/titles/shoshana-zuboff/the-age-of-surveillance-capitalism/9781610395694/

Men vad kan vi göra för att fylla den här avgrunden av vemodhet om vi förkastar drömmen om en magisk lyxkommunism eller kortsiktig konsumtion? Jo det är enkelt… följ pengarna och organisera en ny slags politik som gagnar flertalet. Var inte rädd för att kräva tillbaks våra rikedomar. Maktkoncentration och kapitalism är inga naturlagar. Skapa en ny politik utan att falla i socialdemokratins fällor eller grotta ner oss i nittonhundralets ressentimentspolitik.

Glöm aldrig att fascism kan fungera alldeles utmärkt inom kapitalismen. Den sticker fram överallt nu med sina simpla förklaringar och kortsikta lindring av oro… till det milda priset av total lydnad genom ständigt övervakade och tillrättalagda samhällen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s