Gigekonomin visar oss vad som är och vad som kunde vara

Under de senaste åren har en ny tendens vuxit fram på arbetsmarknaden: gigekonomin. Hos företag som Tiptapp och Foodora kombineras vissa element från tidigare stadier av kapitalism – en återkommande jämförelse är industrikapitalismens daglöneri – med teknologi som tagen ur de mest dystopiska Black Mirror-visionerna av en framtid där allt du gör kvantifieras i data, mäts och betygsätts. Som ett av Foodoras bud uttryckte det: ”Det är typ som under industriella revolutionen, men nu är det på telefonen”.

Gigekonomin är ett enkelt föremål för kritik, i hur den framstår som kapitalismen dragen till sin spets, och på ett helt ogenerat sätt visar hur vi behandlas på arbetsmarknaden i avsaknad av regleringar och rättigheter. Villkoren på de flesta företag är långt under vad många förväntar sig ens är möjligt i Sverige. Samtidigt visar tekniken bortom gigekonomin – som i grund och botten bygger på hopkopplandet av människor med varandra – också tydligare än någonsin hur kapitalismen bär också inom sig ett frö inom sig till en värld bortom dagens arbetssamhälle; ett frö den hela tiden måste hindra från att gro.

Vad är då den grundläggande idén bakom gigekonomin? I stora drag handlar det om samma sak som kännetecknar de flesta teknologiska framsteg inom kapitalismen: effektivisering av produktionen. Ett område där en sådan effektivisering sker är i kontrollen och övervakningen av arbetet. Just effektiviseringen av övervakningen är intressant, eftersom den på ett sätt faktiskt uppfyller en idé många av kapitalismens kritiker skulle uppfatta som positiv vid första anblick – en värld utan chefer! – men ersätter detta med ett system som är än mer lönsamt för företagen.

Förändringen kan sammanfattas som att ny datateknik möjliggör en automatiserad övervakning av varje enskild arbetare. Bristen på transparens i tekniken gör att arbetarna hålls omedvetna om exakt vilka data som registreras och betygsätts, och är därmed tvungna att sköta sig på alla områden. Många av de övervakande funktioner (mellanchefer och så vidare), som tidigare varit nödvändiga för att se till att produktionen rullar på, görs i och med detta överflödiga. Om det saknas en direkt chef som styr och ställer över gigarjobbarens arbete så är det alltså inte ett uttryck för att arbetsgivaren är ”godare” eller har mer ”tillit” till sina anställda än en fabrikschef på 1900-talet. Snarare beror det på att chefens övervakande integrerats i appens algoritmer (såväl som i arbetarens eget huvud).

Företaget behöver inte längre bekosta en stor, dyr organisation för att se till att arbetarna sköter sitt jobb. Att ett stort företag ska fungera är inte längre beroende av en hierarkisk organisation; på dagens snabbrörliga marknad har en rigid organisation snarare förvandlats till en belastning. Gigföretagen vill ha möjligheten att röra sig fritt över världen, och gör det också så fort deras affärsmodeller utmanas genom lagstiftning eller facklig organisering.

Som alltid är dock förhållandet mellan kapitalism och teknologi motsägelsefullt. Möjligheten att platta till hierarkier och hitta nya, effektiva sätt att fördela arbete skulle kunna betraktas som befriande, och den ökade effektiviteten skulle kunna användas för att öka vår frihet och minska nödvändigheten av arbete. Men inom kapitalismens ramar används teknologin i stället för att öka vinsterna för företagen – ofta på bekostnad av just friheten för de som arbetar. När en allt större del av ditt liv läggs på arbete, samtidigt som du får ut mindre i lön, framstår den befriande potentialen i teknologin som avlägsen.

I en intervju som Gigwatch utfört med det amerikanska nätverket Gig Workers Rising beskriver också en av förarna hur tekniska framsteg, som skulle kunna förbättra arbetsvillkoren för arbetarna, aktivt motarbetas i det kapitalistiska systemet genom att de mindre exploaterande företagen aktivt konkurreras ut från marknaden genom riktade investeringar:

I början var [Uber och Lyft] långt ifrån ensamma på marknaden. Faktum är att många av de rivaliserande apparna hade bättre appar och villkor. Vissa företag var icke-vinstdrivande och andra hade appar där du som förare kunde ställa in olika filter eller välja vilka områden du ville jobba i. Vi skulle kunna ha alla dessa saker i dag, och det finns egentligen ingen god anledning till att vi inte har det. Anledningen till att de ”bättre” företagen konkurrerades ut var inte för att Ubers och Lyfts affärsmodeller i sig var billigare eller bättre, utan på grund av de massiva investeringarna utifrån.

Flera marxister har pekat på just kapitalismens förhållande till teknologi som en grundläggande motsättning, där möjligheterna till frigörelse måste döljas eller bortförklaras för att kapitalet inte ska kollapsa under sina egna framsteg. Som den tysk-amerikanske filosofen Herbert Marcuse uttryckte det redan 1955:

[J]u närmare man kommer en reell möjlighet att befria individen från de inskränkningar som en gång berättigades av brist och omogenhet, desto större blir behovet att upprätthålla och modernisera dessa begränsningar, så att inte härskandets ordning upplöses. Civilisationen måste försvara sig mot spöket av en värld som kunde vara fri.

Vad gigekonomin i grund och botten visar oss är två saker. För det första kan kapitalismen inte längre tyglas. Att förbättra arbetsvillkoren på ett gigföretag i ett land innebär ofta bara att företaget avaktiverar sin app i landet och hundratals människor lämnas arbetslösa. Alla försök att skapa ”snälla” gigföretag kommer också vara kortvariga och konkurreras ut genom riktade investeringar. För det andra: om teknologins frigörande potential ska realiseras fullt ut, i stället för att användas för att öka förtrycket och exploateringen, måste kapitalismen avskaffas fullständigt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s