Intervju: Satirtecknaren som sparkar åt alla håll

Doften av nybryggt decaf-kaffe strömmar ut genom köksdörren. ”Min läkare har bett mig att tänka på blodtrycket”, hojtar konstnären över slamret av porslinsfat, innan han kommer in i vardagsrummet med varsin kopp kaffe, två assietter och resterna av fredagens gräddtårta.

Den 22 oktober inledde satirtecknaren Steget Innan sin karriär. Ett dygn senare har tecknaren över 1 200 följare på Twitter. Bara ett drygt dygn har gått när jag möter upp konstnären i hans villa i Täby för att prata satir, konst och yttrandefrihetens gränser.

Det ringer på dörren. Satirikern går fram till köksfönstret och kikar genom den neddragna persiennen mot verandan utanför, innan han öppnar dörren och tar emot ett paket från ett stressat Airmee-bud.

Nån ny skit Annette beställt på nätet”, suckar konstnären och förtydligar. ”Min ex-fru. Vi separerade för flera månader sen, men häxan har fortfarande inte adressändrat. Vems pengar tror du betalade för det här paketet, förresten?”. Någon ex-fru syns inte till, men en handskriven lapp på kylskåpsdörren skvallrar om att hon för närvarande befinner sig på en weekend-resa till Paris med en ”Sergio” – men att hon varit snäll nog att förbereda matlådor inför sin före detta makes hemmavistelse.

Satirikern slår sig ner i fåtöljen mittemot mig.

Berätta, vem är det egentligen som döljer sig bakom aliaset Steget Innan?

Jag är en 45-årig man med en fil.kand. i teknisk fysik, som till vardags arbetar som civilingenjör och frilansar som politisk kommentator pro bono via Facebook. Vid sidan av mitt mycket viktiga arbete har jag även tecknat så länge jag kan minnas. Under årens lopp har jag utvecklat en helt unik stil som inte liknar någon annan känd konstnär, och i går bestämde jag mig för att för första gången visa upp min satir för omvärlden.

Du har fått ett enormt stort genomslag, och det har dessutom gått väldigt snabbt. Vad tror du att det beror på?

Jag tror att det finns ett stort behov av satir som sparkar åt alla håll samtidigt. Det finns mycket satir som kritiserar enbart högern eller enbart vänstern, men med mig ska man aldrig kunna gissa vem som kommer få sig en känga härnäst. En konservativ som Mattias Karlsson, en liberal som Irene Svenonius, en vänstersocialist som Jan-Emanuel Johansson eller en blodröd kommunist som Malcom Kyeyune?

Du har bemötts med mycket kärlek, men också mycket hat.

Ja, hatet är något som både förvånat och förfärat mig. Känslan jag får är att många verkar vilja tysta mig, på grund av att min satir gör dem obekväma. Som tur är har jag sen flera år tillbaka installerat massiva mängder övervakningsutrustning båda inuti och runt omkring min villa. Men om jag skulle råka ut för någon ”tragisk olycka” vill jag att alla ska vara medvetna om att jag är 80-90 % frisk både fysiskt och mentalt, och att jag följer min läkares rekommendationer angående blodtrycket till punkt och pricka.

Vissa har menat att du kopierar höger-satirikern Steget Efter. Hur ser du på dessa anklagelser?

Det stämmer helt enkelt inte, vilket jag tror att de flesta med lite sunt förnuft inser ganska snabbt. Som man hör på namnen är det snarare tvärtom: Steget Innan är naturligtvis en föregångare till Steget Efter. I och med att min karriär har gått i raketfart och jag producerar nya bilder betydligt snabbare än vad han gör tror jag att det kan finnas ett visst mått av avundsjuka inblandat. Jag tror dock att det finns gott om plats för oss båda. Internet är stort.

Vissa av dina kritiker har påstått att du är tillhör den politiska vänstern. Bland annat skriver den moderata regionpolitikern Henrik Sundström att Steget Innan är ”här för att bevisa satsen ’the left can’t meme’”.

Vad betyder det?

Vänstern kan inte göra roliga internet-bilder”.

Jaså. Nej, jag är faktiskt varken vänster eller höger, utan liberalkonservativ. Det är tråkigt att vissa direkt känner att de måste sätta en etikett på mig, baserat på sina egenhändigt hopsnickrade fördomsprofiler. Här tror jag dock att min satir fyller en viktig funktion, i det att den kan bidra till att minska polariseringen och knyta människor närmare varandra. Humor har alltid varit ett viktigt vapen mot förtryckare av alla tänkbara ideologiska övertygelser, och vad hatet mot mig bevisar är att det i dag är viktigare än någonsin att stå upp för den konstnärliga friheten.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s